Den med "för ett år sen..."

Jag läste precis en av världens skönaste Sofias blogg om vad som hänt under det senaste året. Var man var för ett år sen och så vidare. Så jag tänkte svara på hennes fråga så här precis innan jag kryper till sängen.

För ett år sen..
.. Har jag varit tillbaka arbete i två veckor och lessnat på att "bara" gå på 50% efter att ha legat på sjukhuset i typ ett halv år på grund av cancern. Jag ansåg mig själv vara tillräckligt frisk att jag kunde jobba på som vanligt. Även om jag var väldigt trött så är jag ännu gladare att jag faktiskt gjorde det. Jag tror det gjorde otroligt mycket för mig.
.. Var jag i fullfärd med att planera vårat vad som blev perfekta bröllop. Med den perfekta mannen, klänningen, vännerna och familjen även om alla inte kunde närvara. (Tack kort är på väg btw)
.. Sörjde jag fortfarande (och gör än i dag) min älskade farmor som gick bort i cancer i dec'06. Håll hårt i era när och kära. Du kan aldrig riktigt veta när sista gången du kommer se dem vid liv. Jag ångrar så att jag inte träffade henne när jag fortfarande kunde.
.. Hade jag vant mig vid tanken att många av de personer jag kallade för vänner inte alls var i närheten av att faktiskt vara det. En vän finns där. I vått och torrt. En av de som funnits där mer än många andra vänner är Camilla. Du är världens bästa vän. Jag vet inte vad jag skulle ta mig till utan dig. Tack för allt! Det finns fler som ligger mig väldigt varmt om hjärtat men min Milla har en extra stor plats.

Under det senaste året har jag även fått uppleva vad ordet FAMILJ verkligen innebär. Det om något betyder att man alltid finns där, ställer upp, offrar villigt och aldrig sviker. Jag hoppas jag kommer bli en lika bra mamma som jag har. Om jag ens får ett uns av vad min mor gör för sina barn borde mina barn skratta sig lycklig. Tack för allt mamma. Och ni andra i familjen också. Ni betyder mer än ord kan beskriva för mig. Detta gäller även min andra familj. Davids underbara super familj. Jag känner mig verkligen som en del i den familjen och dem lik min egen familj finns alltid där för en.
Jag har även fått uppleva vad "i nöd och lust" innebär. Det David fått gå igenom är långt ifrån vad någon annan skulle stått ut med efter så kort tid. Han är verkligen min prins på en vit springare.

Detta blev ett väldigt känsloladdat inlägg.. Varför vet jag inte.. I bland bubblar det bara över.
Nu är det i alla fall dags för sängen. Ny dag, nytt jobb i morgon. Äntligen!