Okej jag vet... Bloggen har varit död sen vi kom hem från Åre.. Men det finns faktiskt en väldigt bra anledning till detta.
Enda sen vi kom hem från Åre har det varit mycket jobb. Upp och ner hit och dit. Både med och motgångar. Mycket som har varit positivt men som alltid finns det inget gott som för något mindre gått med sig eller hur var det nu igen? Hur som helst. Det som är positivt på jobbet är att jag blivit andreman eller assisterande avdelnings chef eller vad man nu vill kalla det...
Men det är faktiskt inte därför jag inte bloggat även om man skulle kunna tro att jag blivit arbetsnarkoman. Men sanningen att säga är faktiskt att jag varit otroligt trött den senaste tiden. Det enda jag gjort är: Jobba, sova och äta. Nej jag har inte sjuk igen utan det är faktiskt så att vi kommer att få ett litet tillskott i december. Japp ni läste rätt.. Vi ska ha barn och det medföljer en hel del trötthet kan jag tala om. Det är därför jag inte bloggat mina kära vänner. Jag har nämligen varit så orolig att jag ska försäga mig i ett för tidigt skede.
Nu är vi i alla fall i vecka 13 vilket innebär att den största risken för missfall är över. Vilket känns väldigt bra.
Den 3:e december är den lilla planerad att anlända. Vi kommer inte att ta reda på vilket kön det är på den lilla då vi känner att det inte spelar någon roll utan den får helt enkelt heta "bebisen" tills dess att den kommer.
Allt detta är väldigt spännande samtidigt som det medföljer en hel del oro också men jag är helt övertygad om att det inte ligger i våra händer hur detta kommer gå. Det kommer dyka upp en liten babyticker här på bloggen och jag ska försöka blogga mer under den här tiden. Vi ska även bli bättre på att lägga upp bilder. Både här och på bilddagboken. Så redan nu ber jag om ursäkt om det blir mycket babyprat men åh andra sida är det min blogg och vårt första barn! Woho!
Alla ni som inte visste om detta och kanske känner er lite sårade på grund av detta så ber jag om ursäkt men det är svårt att veta vilka man ska berätta för först och inte så nu får alla vet det samtidigt helt enkelt.
Nu ska jag kolla på sista Robinson delen och sen blir det sängen tror jag. I morgon är det 70 år kalas som nalkas. Mycket trevligt.. =)
lördag 23 maj 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Äntligen äntligen kan jag skrika ut till hela världen JAG SKA BLI MORMOR och det hela minst 2 år tidigare än jag trodde, äntligen äntligen. Tänker på er älskar er. Kram mamma
Stort grattis till dig johanna! Gud va roligt med en liten i familjen<3 all lycka till er!!
grattis vad roligt:D
Grattade visserligen på FB, men det går alltid att gratta flera gånger :) Grattis grattis!
Åhh! Äntligen har du skrivit det här!;) Underbart! Är verkligen hur glad som hällst för eran skull! Kommer inte skilja så många månader mellan våran 2a och eran 1a!! spännande! Hoppas verkligen att du blir piggare snart!!! ta hand om er alla 3;)!!! kraam!
men herregud! vad jag har missat när jag var på semester!
STOR grattis o lycka till! :)
kraaam.
Skicka en kommentar